Skip to content

Skin av Mo Hayder

09 augusti 2009

SkinDet har inte gått mer än en vecka sedan polisinspektör Jack Caffery och hans team avslutade ett fall som involverade afrikanska riter och användandet av mänskligt hår och mänskliga kroppsdelar i desamma. Caffery kan inte skaka av sig känslan av att någon slank igenom polisens nät och fortfarande är på fri fot. Någon med en förmåga att smyga runt utan att bli sedd och ta sig in vart han vill. Tanken skrämmer honom och han kan inte koncentrera sig på det försvinnande han borde utreda.

Polisdykaren Flea Marley däremot skickas att leta efter den försvunna kvinnliga kändisen i sjöar och översvämmade stenbrott. I ett dyk överskrider hon föreskrifterna, hennes luftslang skadas och hon har en upplevelse hon inte vet om den var verklig eller orsakad av syrebristen. Men hon hinner inte fundera alltför mycket på det som hänt innan hon får betydligt större problem. Problem som hon inte kan be någon om hjälp med utan måste lösa alldeles själv.

—————————-

Jag tyckte mycket om de två första böckerna om Jack Caffery; Birdman (Fågelmannen) och The Treatment (Trädens tystnad). Caffery är en sexig och medkännande karaktär med en tragisk bakgrund som förklarar hans passion för att lösa brott. Båda böckerna innehåller grymma och våldsamma med detaljerade beskrivningar av bestialiska brott. Men böckerna är skickligt skrivna och omöjliga att lägga ifrån sig när man väl börjat läsa.

Caffery är inte någon helt igenom sympatisk karaktär, men hans önskan att vara och göra gott och hans brinnande behov att få en förklaring och ett avslut till sin egen tragiska historia gör honom ändå oemotståndlig.

Så jag blev glad när den tredje boken med Jack Caffery som huvudperson kom ut, Ritual. Boken introducerade även en kvinnlig huvudperson; polisdykaren Flea Marley. Flea har också en komplicerad och tragisk bakgrund. Hon har förlorat sina föräldrar och hennes bror har psykologiska problem. Flea, liksom Jack Caffery, håller sig för sig själv, och har svårt att lita på andra.

Ritual introducerar också The Walking Man. The Walking Man förlorade sin dotter till ett grovt brott och tog sin hämnd på mannen skyldig till dotterns död på ett bibliskt sätt. Nu lever han som en luffare och efter att Caffery stött på honom blir han en av de få människor Caffery tycker att han verkligen kan prata med. Han har ju gjort det som Caffery drömmer om att en gång få göra.

Ritual var minst lika spännande som de två första böckerna med Caffery, fortfarande med de mest förfärande brott om än något mindre utstuderade och våldsamma än i Birdman. Flea var en intressant karaktär och jag var nyfiken på hur relationen mellan henne och Caffery skulle utvecklas.

Men boken avslutades med flera frågor obesvarade och en helt oförklarlig episod som involverade Flea och hennes bror. Dessa olika trådar tas upp i Skin. Men den här boken i sin tur inleds med ett stycke som driver på mina farhågor om att även den här boken ska handla om de grymmaste brott, farhågor som inte alls rättfärdigas. Intrigen är på många sätt intressant, men flera skeenden är för mig ologiska och även denna bok avslutas i vis mån med frågetecken.

Jag kan alltså inte rekommendera Skin till någon annan än de som redan läst de tidigare Caffery böckerna. Serien som helhet tror jag att de som tyckte om till exempel The Mermaids Singing eller Wire in the Blood av Val McDermid eller böcker av Karin Slaughter kan tycka om.

Mo Hayders officiella hemsida

Om Mo Hayder hos B. Wahlströms


Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: