Dödergök av Katarina Wennstam
I ett stillsamt radhusområde strax söder om Stockholm finner Maria Allende drömhuset för sin lilla familj. Tobias och Maria har länge letat efter hus med trädgård för tvååriga Alma att leka i, och det perfekta huset till överkomligt pris har inte varit lätt att hitta.
Men den sköra tillvaron i den nya bostaden sätts i gungning när den fasansfulla sanningen om husets tidigare ägare blir känd. Maria Allende börjar gräva i historien, men är inte beredd på den verklighet som döljer sig bakom fasaderna.
Samtidigt ställs åklagare Madeleine Edwards inför nya utmaningar, både i domstolen och hemma. Tonårsdottern Alexandra saknar sin hårt arbetande mamma, men ett märkligt dödsfall med kopplingar till hedersvåld kräver Madeleine Edwards fulla uppmärksamhet.
(Beskrivning av handlingen hämtad från Bonnier Pocket.)
———————————
Jag tyckte om Katarina Wennstams första skönlitterära bok, Smuts, men om den kändes lite som en första bok är det här en fullfjädrad spänningsroman.
Intrigen är trovärdig och gripande, personerna i boken mångfacetterade och mänskliga och boken är upplagd på ett sätt som gör den mycket svår att lägga ifrån sig innan den är slut.
Jag rekommenderar mycket gärna den här boken. Den är inte bara spännande läsning, den väcker tankar och funderingar som oroar och stannar kvar.
The Accident av Linwood Barclay
Glen Barber har precis blivit änkling och ensam ansvarig för sin unga dotter. Inget i hans liv känns verkligt längre. Hans fru dog i en olycka som hon själv tycks ha orsakat genom att ha varit onykter bakom ratten. En olycka som dessutom krävde andra människors liv.
Att hantera sorgen blir så mycket svårare för Glen när han samtidigt är så arg på henne över att hon betett sig så ansvarslöst. Till råga på allt blir Glen själv stämd för att han inte insett hustruns alkoholproblem och sett till att åtgärda dem.
I sina försök att förstå hur hon kunnat dölja ett alkoholmissbruk från honom och vad som egentligen hände avslöjar han hemligheter som sätter igång ett farligt händelseförlopp.
—————————
Jag har uppskattat Linwood Barclays tidigare böcker. De är spänningsromaner snarare än deckare. Böcker där händelseförloppet går i en rasande fart och det bara är att hänga med och vända blad efter blad tills man slutligen kommit till bokens upplösning.
Tyvärr blev jag inte lika tagen av den här boken. Det var länge alldeles för mycket ältande och för lite verklig handling. När handlingen äntligen kom igång var det liksom för sent för mig.
Alltså vill jag inte rekommendera den här boken. Läs hellre någon annan av hans böcker, det är allihopa bra semesterläsning.
Alla tycker dock inte som jag, Stephen King listar boken bland sina Top 20 of 2011 hos Entertainment Weekly.
Blodröd måne över Villette av Ingrid Hedström
Orientexpressen blir inte den upplevelse den belgiska undersökningsdomaren Martine Poirot väntat sig. Långt hemifrån, på ett smutsigt och slitet tåg, fast i snön på Balkan, befinner hon sig plötsligt mitt i en mordutredning.
Mordet visar sig ha mörka trådar såväl bakåt i tiden som in i den närmsta framtiden. I Villette mördas kort därefter fru, dotter och barnbarn till en omtyckt lärare.
Snart befinner sig Martine härva av hämnd, hat och hemligheter där trådarna sträcker sig från Sydfrankrike till Stockholms skärgård och till en hemlig organisation över gränserna.
Samtidigt som Martine kämpar med en personlig tragedi kommer hon närmare den skrämmande sanningen och ett möte med en mördare utan nåd.
(Beskrivning av handlingen hämtad från Alfabeta Förlag.)
——————————————
På många sätt följer den här boken samma mönster som Ingrid Hedströms tidigare böcker om undersökningsdomare Martine Poirot. Men jag tycker att den tar ett steg framåt vad gäller utvecklingen av Martine, vi får veta mer om henne än tidigare och åtminstone jag kan inte låta bli att lida med henne. Det gäller också att vara vaken när man läser den här boken då allting och alla inte är vad de verkar eller utger sig för att vara.
Jag fortsätter att rekommendera den här serien med samma motivering som tidigare; trots vissa invändningar tycker jag att Hedström bygger upp sina böcker på ett smart sätt, personerna i böckerna är intressanta och jag uppskattar att böckerna har karaktären av en mer traditionell pusseldeckare.
Ingrid Hedströms officiella hemsida
(Erika: Om du skulle råka läsa det här så är just den här boken inte för dig. Inte nu iallafall.)
Under jorden i Villette av Ingrid Hedström
I slutet på 50-talet cyklar en ung man som en galning för att hinna i tid till gruvan i belgiska Villette. Men hissen har redan gått ner. Han hör dånet, han ser räddningsmanskapet rusa till, han inser att han har en chans att försvinna, han skulle ha varit därnere med de andra, alla kommer att tro att han är död …
1994 hittas en ung journalist mördad i en malmlast på en pråm i Villette. I sin hand har han ett fragment av en svensk tidning. Det visar sig att han är utsänd för att skriva en historik över gruvkatastrofen som på 1950-talet dödade 162 arbetare i staden.
När undersökningsdomare Martine Poirot börjar utreda fallet pekar vissa spår mot korruption och svindlande affärer i en fransk affärsmans städbolag på orten. Samtidigt leder mer än en ledtråd till det lilla insomnade gruvsamhället Hanaberget i svenska Roslagen.
Då ett nytt mord sker i Villette inser Martine att hon inte bara är sanningen på spåret utan även att hennes eget liv är hotat.
(Beskrivning av handlingen hämtad hos Alfabeta Förlag och från baksidestexten på boken.)
—————————————–
Jag är numera investerad i Ingrid Hedströms serie om undersökningsdomare Martine Poirot i Villette. Visst kan jag ha vissa invändningar mot hur mönstret i böckerna följer samma mönster – en historisk händelse får återverkningar i nuet – och mot hur flera sammanträffanden knyts till Martines släkt och vänner, till och med så långt bort som i Sverige.
Men det är smart att nuet i Hedströms böcker är 1990-talet och hennes intriger är i övrigt smart och trovärdigt konstruerade. Personerna i böckerna är intresssanta och mångfasetterade, liksom miljöerna och kläderna.
Dessutom kan jag som gammal inbiten deckarälskare inte motstå en författare som slänger in små honnörer till andra deckarförfattare, levande och döda, som till exempel att Martines man under sitt besök i Sverige sover över hos sin historieprofessor Einar Bure.
Jag rekommenderar absolut den här serien till alla som uppskattar en traditionell deckare, en deckare som är karaktärsdriven och inte baserad på utredningsteknik. Och när jag nu klassificerar Hedströms böcker som traditionella menar jag inte på något sätt att de skulle vara ytliga och tandlösa. Det finns ämnen som engagerar även i hennes böcker.
Flickorna i Villette av Ingrid Hedström
Villette har satsat extra mycket på sin årliga festdag eftersom man hoppas få en utnämning till EUs Kulturhuvudstad lagom till hundraårsjubileet. Av samma anledning är staden full av internationella journalister.
Martine Poirots svägerska, den berömde skådespelerskan Sophie Lind är också inbjuden och när hon inser Martines systerdotter Tatias talang för styling erbjuder hon även henne att stanna kvar i Villette för att assistera vid en fotografering.
Martine själv har tankarna på annat håll. Hon har precis fått veta att hennes mor Renée tillbringat en tid i ett nazistiskt fångläger och vill veta mer om det. Hon håller tummarna för att festligheterna ska avlöpa utan problem.
Men innan dygnet är över hittas tre flickor mördade strax utanför Villette. Återigen måste Martine leda en svår utredning under påtryckningar från stadens politiker som helst vill ha en snabb lösning och både nationell och internationell press som nu utnämner Villette till EUs mordhuvudstad.
Det som framkommer under utredningen hotar inte bara Martines position som undersökningsdomare utan kan också innebära stor fara för henne och de som står henne nära.
——————————
Ingrid Hedström verkar ha hittat ett format som passar henne. Nutiden i hennes böcker är 1994 vilket ger många kreativa fördelar, speciellt lämpade för kriminalromanen. Mobiltelefoner är ännu inte i var mans hand och de kriminaltekniska analyser som nu står polisen till förfogande fanns inte heller.
Det betyder att utredningen måste förlita sig på tidslinjer, alibin och profilering. Att personer i fara inte har en telefon att tillgå för att kalla på hjälp och att viktig information inte alltid når fram i tid. Allting gyllene öppningar för att bygga upp spänningen i en kriminalroman.
I båda de böcker jag läst i den här serien finns det också en historisk tillbakablick och koppling till det ”nutida” fallet. Om man vill irritera sig på något i Hedströms konstruktion av intrigen kan man välja att tycka att denna sammanvävning av olika skeenden och relationer mellan de olika personerna är får många och för komplicerade.
Men inte i någon av böckerna har det varit något som stört mig. Möjligen fanns det i den här boken en koppling som jag tyckte var lite för mycket. Fast jag tycker om att det är många trådar att hålla reda på och att min hjärna på det sättet hålls aktiverad och engagerad i boken.
Jag tycker om Ingrid Hedströms upplägg, hennes sätt att skriva och personligheterna i hennes böcker och kommer fortsätta läsa Villette-serien. Jag rekommenderar gärna den här boken.
Smuts av Katarina Wennstam
Åklagare Madeleine Edwards är nöjd över att äntligen kunnat åtala några för trafficking, att ha lurat unga kvinnor till Sverige och tvingat dem att prostituera sig. Helst skulle hon också vilja få åtala sexköparna men hennes chefer ger inte tillåtelse till det.
Den kommande rättegången har väckt stor uppmärksamhet i media och advokat Jonas Wahl har engagerats som expertkommentator. Han är framgångsrik, kunnig och ser mycket bra ut. Å ena sidan är han mycket nöjd över att ha blivit vald men han har hemligheter som gör att det också är förenat med en hel del ångest.
Även för Rebecca Wahl, Jonas fru, är trafficking på tapeten. Hon är ansvarig för ett tv-program som lyfter fram olika typer av brottslighet och hennes medarbetare Maria Allende argumenterar passionerat för att de ska göra inslag om sexhandel. Maria gör på eget initiativ efterforskningar kring hur många som verkligen åtalats som sexköpare och gör en häpnadsväckande upptäckt.
Rebecca har gjort sitt bästa för att bygga upp ett perfekt liv, med en framgångsrik och snygg äkta man, två barn, en egen karriär och ett vackert hem. Men under ytan är det inte så perfekt som det verkar. Hennes fjortonåriga dotter brottas med de känslor och begär som kommer med att närma sig vuxenlivet.
Och relationen med Jonas har länge varit långt ifrån perfekt. Rebecca har undrat vad han egentligen gör när han påstår sig arbeta sent. Men aldrig hade hon kunnat misstänka vad Jonas verkligen har för sig.
—————————-
Den här boken är ett bra exempel på den bredd kriminalromanen som genre har. Den är lika mycket ett debattinlägg som en roman. Den pekar på myndigheternas maktlöshet att stoppa sexhandel, domstolarnas ovilja att åtala sexköpare och hur fällda sexköpare kunde välja att få sin domar skickade till en annan adress än hemadressen.
Eftersom det som Wennstam bland annat påtalar i den här boken är att det inte bara ensamma stackare som köper sex. Det är män från alla samhällsklasser och civilstånd, från många olika yrkesgrupper – till och med från rättsväsendet.
Jag tyckte att boken var lite svår att komma in i, men ganska snart var jag starkt engagerad i den och de olika frågeställningar den berörde. När den var slut ville jag genast köpa nästa bok av Katarina Wennstam.
Jag rekommenderar mycket gärna den här boken.
Jag är Zlatan av David Lagercrantz
Jag är Zlatan Ibrahimovic. Min historia. Berättad för David Lagercrantz.
När jag fick den här boken var jag tveksam till om den verkligen var något för mig. Jag är inte så intresserad av fotboll och tillhör de som inte tjusats av Zlatan.
Men den visade sig vara en mycket intressant läsning. Det är en fascinerande resa som Zlatan har gjort.
Den är också mycket skickligt nedskriven av David Lagercrantz. Språket är effektivt och lättläst och osar Zlatan. Jag kan nästan höra honom berätta för Lagercrantz, gestikulera och kanske lägga av ett och annat gapskratt.
Jag är inte rätt person att ifrågasätta trovärdigheten i allt som berättas, men det betyder något för mig, det ger mig insikt att Zlatan aldrig verkar tvivla på att han är, om inte bäst, en av de bästa fotbollsspelarna i världen.
För det är som fotbollsspelare jag framförallt lär känna Zlatan i den här boken. Han berättar en hel del om sin uppväxt, sin familj och lite om sin relation till Helena och sina barn. Men inte så mycket att jag får någon egentlig bild av hur han är när det inte handlar om fotboll.
Och det är kanske en annan insikt. Zlatan lever och andas fotboll från tidiga år och väldigt intensivt i nuet. De mål han sätter för sig själv och den planering han gör för framtiden är ganska kortsiktig och alltid fokuserad på fotboll.
Jag rekommenderar gärna den här boken, även till de som inte är intresserade av fotboll. Den visar på den typ av hängivenhet och grad av självförtroende som krävs för att bli den bäste.
Inkräktaren av Håkan Östlundh
Redan på bilfärjan över till Fårö får Malin Andersson en otäck föraning, den typ av känsla som brukar beskrivas som om någon gått över ens grav. Hon slår det i från sig men när hon kliver in i sitt och sambon Henrik Kjellanders hem återkommer de onda aningarna.
Att hyra ut deras fanastiska hus till sommargäster verkade som ett både logiskt och nödvändigt – de behövde pengarna – beslut när de skulle vara borta på semester i flera veckor. Ett och annat sönderslaget glas kanske man måste acceptera, men de fynd Malin nu gjorde blev mer och mer förbryllande. När hon till slut hittar ett familjeporträtt där både hennes och barnens ögon stuckits ut blev det droppen som fick henne att ringa polisen.
Fredrik Broman är äntligen tillbaka i yttre tjänst efter sin långa sjukskrivning och han har inget emot den långa resan upp till Fårö. Han har inget problem att förstå Malins reaktion eller rädsla, men det går inte att utesluta att det enbart rör sig om ett dåligt skämt. Det finns inte heller mycket polisen kan göra.
Men när familjens äldsta dotter blir bortförd från skolan trappas utredningen upp. Kan det vara Henriks egna halvsystrar som utsätter familjen för detta, allt över en arvstvist? Eller Henriks gamla flickvän som också bor på Fårö? Fåröborna håller varandra om ryggen och polisen har svårt att reda klarhet i vem som har eller saknar alibi.
Kommer de hinna lista ut vem förövaren är innan något riktigt tragiskt händer?
————————–
Jag blev riktigt glad när jag såg att den här boken kommit ut i pocket. Jag har läst och tyckt om de tidigare fyra böckerna om Fredrik Broman och var naturligtvis nyfiken på hur det gått för honom efter den otäcka olyckan i Blot.
Det är lite svårt att skriva om mina intryck och tankar kring den här boken utan att riskera att avslöja för mycket om de tidigare böckerna. För som alltid tycker jag att det finns fördelar med att börja en serie med den första boken.
Jag har uppskattat den här serien bland annat för att den utspelar sig på Gotland, men jag tycker också om Östlundhs sätt att skriva. Det är nyanserat och trovärdigt, speglar ofta verkliga händelser.
Även den här boken tecknar intressanta och flerdimensionella personporträtt, även om de byggs upp stegvis. För att bibehålla spänningen i boken är läsaren långt i från allvetande och det gäller även de inblandades alla olika egenskaper och hemligheter.
Och boken är spännande även om den rör sig framåt i en ganska maklig takt. Utredningsarbetet möter logiskt mycket motstånd och förseningar. Jag oroar mig och lider med personerna i boken, förfäras över det som händer och över att människor aldrig kan se längre än till sin egen personliga tillfredsställelse och inte vad de möjliga konsekvenserna av deras beteende kan bli.
Jag tycker det här är en kompetent och bra svensk deckare och skulle inte avråda någon från att läsa den. Men skulle jag bara rekommendera en deckare till någon skulle det inte bli den här.
Dock tycker jag att de som planerar att tillbringa tid på Gotland och vill ha lite spännande läsning med lokal anknytning mycket väl kan välja någon av böckerna i den här serien. Välj den som utspelar sig närmast där ni kommer att befinna er.
[geim] av Anders de la Motte
Henrik, HP, Pettersson satt bakfull på tunnelbanan på väg hem från ett one-night-stand i förorten. Egentligen borde han ha varit på jobbet redan vilket betyder att han nu förlorat ännu ett jobb.
Därför var upptäckten av den skinande blanka moderna mobiltelefonen som någon glömt mycket välkommen. HP räknade med att den skulle ge honom tillräckligt mycket pengar för både mat, hasch och lite annat.
Att displayen hela tiden frågade om han ville spela ett spel tyckte han var enbart irriterande tills den plötsligt lade till hans namn: Vill du spela ett spel, Henrik Pettersson?
HP bestämde sig för att hela grejen måste vara iscensatt av någon av hans kompisar och eftersom han ändå satt fast på tunnelbanan kunde han likaväl spela med.
Snart är HP fast i något betydligt större än ett spratt och att följa reglerna är inte bara nödvändigt för att få höga poäng utan också för att hålla sig vid liv.
——————————-
Till att börja med var jag tveksam till den här boken. Associationerna till filmen The Game var oundvikliga och dessutom har jag svårt för antihjältar. Jag vill nog kunna beundra en huvudperson och till att börja med kunde jag inte se någonting i HP som jag tyckte om.
Men efter ett tag fick jag ändra uppfattning, både om boken och om HP. HP visar sig vara hyfsat smart, beslutsam och inte helt utan empati. Och Anders de la Motte bygger skickligt upp både sina personbeskrivningar och sin intrig, bland annat genom att väva in faktiska händelser, så att boken blev både trovärdig och mycket spännande.
Jag började också uppskatta språket i boken, beroende på situation och person varierade det från kanslisvenska till svengelskt chattspråk. Referenserna är också moderna och på alla sätt passande.
Jag rekommenderar mycket gärna den här boken.
Alfabeta Bokförlags sida om boken
Se Kjell Eriksson lösa uppdrag som bokens läsare röstat fram
Gone av Mo Hayder
Polisinspektör Jack Caffrey står mitt uppe i en tidspressad utredning. En maskerad man har stulit en kvinnas bil mitt framför ögonen på henne. Ett allt vanligare brott, men problemet den här gången är att kvinnans dotter fanns i bilen när den stals.
Alla är övertygade om att det är bilen tjuven vill åt och att han kommer att släppa av flickan oskadd någonstans så fort han upptäckt henne. Men det är kallt ute så polisen kämpar ändå mot klockan för att hitta henne innan hon kommer till skada.
Allt eftersom tiden går och flickan inte kommer till rätta börjar polisen misstänka att det ändå inte var bilen förövaren vill åt utan flickan. Speciellt efter att Flea Marley påminnt om att det inte är första gången en bil stulits med en liten flicka i baksätet. I själva verket har det hänt två gånger tidigare. En gång släpptes flickan av oskadd men en flicka har aldrig kommit till rätta.
————————————–
Jag var mycket förtjust i de två första böckerna om Jack Caffrey, Birdman och The Treatment. De följande två, Ritual och Skin, var fortfarande starka och bra böcker på många sätt men i min mening innehöll de lite för mycket mysticism och den senare var alltför starkt knuten till den tidigare.
Så det var en mycket glad överraskning att den här boken är mer lik de två första. Den har ett större fokus på polisutredningen än mystiska varelser och ritualer. Den är också mer fristående även om det fortfarande finns trådar kvar från de tidigare böckerna. Här är de dock hanterade på ett sånt sätt att det inte är nödvändigt att ha läst de tidigare böckerna för att hänga med.
Den här boken är skickligt uppbyggd. Personporträtten är trovärdiga och ingen med minsta empatiska förmåga kan undgå att engageras och drivas av en önskan att få veta hur det ska gå. Jag har några mindre invändningar mot vissa dramaturgiska grepp Hayder tagit till för att dra ut på spänningen men på det hela taget har hon avhållit sig från de uppenbara deckartricken och spelar rent med sina läsare.
Jag rekommenderar gärna den här boken till de som vill både ha en spännande bok men också en där det länge är okänt vem förövaren är och man själv kan försöka lista ut vem det är.
Mo Hayder gavs tidigare ut på svenska av B. Wahlströms men de har inte längre någon sida om henne.
